Snö...

..i helt ofantliga mänger har kräkt ner här.
Huven på chryslern är översnöad, och då har det kommit lite..!!

Ska masa mig iväg på jobb ikväll, är inte frisk alls än, huvudet bultar och stämbanden har fått sig rejält mycket stryk, men jag har nog ingen feber iaf.. Och eftersom jag var hemma i helgen med magsjuka, så tar min sjukskrivningsvecka slut nu, så jag går och jobbar.. det är bara 5 timmar, det klarar jag.. Får försöka inte prata så mycket bara..;-)

Har försökt göra om lite här hemma.. Nya mattan är på plats i vardagsrummet och mattan som låg där hamnade i hallen. Blev riktigt bra. Barnen längtar till deras rum är klara uppe, även jag längtar.. Ska bli så skönt att sluta leva på 3 rum och kök och istället få det 7 rum och kök som vi köpte!! Tänk vad mycket mer yta man får.. härligt!
5 pers på 3 r.o.k i 6 år, det är inte illa... Man kanske ska kvalificera in sig till Familjen Annorlunda..:-D Fast, några 8-10 barn här, kan de glömma.. såvida det inte är barnkalas..-)

Magsjuka och tårta..

Ja, i onsdags fick Ludde magsjuka.
Dagen efter låg jag.

Idag fyller mannen 33 år, alla är någolunda pigga (min fot värker som faan och min kropp känns inte riktigt helt 100 efter gårdagen), och vi fick lite främmande som vågat trotsa och kom och fikade min hemgjorda tårta ikväll..
Nyss, ca 30 min sen, kommer Wincent, vit som ett spöke, frossar och mår illa.. Så, jag vet vad som väntar.. SUCK!

Jag som hade hoppats att det kanske var över..
Man ska aldrig hoppas. Aldrig ta ut något i förskott.
Lev för stunden bara, förvänta dig det värsta, så kan det bara bli positiva överraskningar sen..

Faan..

Trött..

Extremt trött.


 Ska försöka få i mig lite middag nu, har inte hunnit idag och nu är klockan 23.40.. Skoj.
Har mått så galet illa i två dagar, matlust noll och kräksjuk konstant. Vet ej varför. Om det är upptrappning av medicin eller nån magsårsvarning. För nån bäbis, nej, DET är det inte.

Sen plocka fram kläder åt barn som ska vara heldag på dagis i morgon, sen ska jag sova.. Hoppas jag.

Kort inlägg, tråkigt inlägg - kort människa, tråkig människa.

Besviken

Är så ledsen och besviken idag.

Besviken å barnen vägnar, ledsen över hur min kropp och huvud gör mot mig.
Känner mig som världens mest pissiga förälder.

Jag orkar inte göra nånting, orkar inte ta mig ut och åka pulka med barnen, har inte råd att åka på något badhus eller slalombacke. Får inte iväg mig och barnen till en pulkabacke och korvgrillning ensam.
Och med ensam så menar jag, att jag inte kan planera något tillsammans med den jag bor med, för ringer telen och det är hans far, då släpper han allt och åker och hjälper honom.

Som idag tex, jag bakade bullar och tänkte att vi kunde hitta på nått mys ute sen, som var gratis, och som kunde göra barnen lite mer glada och mindre rastlösa. Då skulle han "bara" åka till sin pappa, hämta lite saker som A-I skulle ha, sen åka till henne och få ett papper påskrivet, och sen komma hem. Halvvägs till Bergsjö ringer han, hans pappa hade skjutit två rådjur, så han måste vända och hjälpa honom dra fram dem, sen åka tillbaka till A-I och sen tillbaka till far och hjälpa honom flå de stackars djuren.. Men HALLÅ?!
För det första, varför ska man släppa allt, utan att ens reflektera över att det är barnens sista dag tillsammans med oss på jullovet? Och varför i hela friden är man ute och jagar, om man inte klarar av att ta reda på det man fäller själv? Idiotier!

Jag har varit som i ett grått regnmoln hela dagen. Tårarna har strömmat. Ganska mycket.
Jag är så arg på denna sjukdom som gör mig så orkeslös och seg, som hindrar mig från allt jag vill göra. Så arg på mig själv för att jag är en sån värdelös mamma till mina barn. En trött, seg mamma, som inte orkar med något, som är beroende av att någon ska hjälpa henne komma iväg på saker, komma ut och hitta på saker.
Och jag är så besviken över att man inte kan tänka på sin familj. Och jag blir arg på mig själv för att jag tillåter mig att bli besviken, för det var säkert inte hans mening att ställa till det så här, men vad faan..? Det är INTE första gången annat är viktigare än familjen.
Och jag undrar, ska man bara låta det vara så här, eller ska man helt enkelt bryta upp?
 
Vad är värt något? Och vad är inte värt?



-22 och premiär...

..för långkalsonger denna vinter.
Ja, man kan ju lätt säga att det är myggfritt ute.. Brrr, vad kallt det var att jobba.

Fasen, vad jag trivs bra på mitt jobb. Får så mycket positiv respons från brukarna, så man känner att man är på rätt plats. Sen att personalgruppen för tillfället är i kaos, pga nerdragningar, omstruktureringar och omändringar, det får man ta. Kunde alla bara ta sitt ansvar och göra sitt jobb, utan att tjattra bort hälften av tiden och flumma omkring, och vara effektiva och kolla att allt som ska göras bli gjort, så skulle det funka hur bra som helst.

Har funderat på vad jag ska läsa till, och när. Och har kommit fram till att jag inte kommer göra något förrän jag vet hur det blir med Micke och hans jobb, och inte plugga innan min medicin får skallen att funka igen.

Det är trögt nu, ungefär lika trögt i min hjärna, som det är att växla i bilen då det är - 22 grader ute.. Man får ta i utav helvete.. :-D

Kram!

5 januari 2010, update.

Ja, så har det då blivit 2010. Märkligt årtal, känns lite robotaktigt.. Lite Schwartzenegger-film aktigt..

Nyåret firades med goda vänner och god mat, i lugn och trevlig miljö. Kvällen blev dock sen för mig, och jag somnade inte förrän 03. Klev sen upp 05.30 och åkte på pall.jobb. (vård i livets slut i hemmet)
Jag kan säga att vid 6.15 har snöbilarna ej varit framme, när det är en nyårsdagsmorgon, och det var minst 3 dm snö, plus drivor pga blåsten, och så kräksnöade det fortfarande, så det var smått äventyrligt att ta sig fram. Men snowmobilen (gååfen) klarar det mesta.. ;-)

Lördagen jobbade jag oxå, och då dog han, vännen, och fick det betydligt mycket bättre..

Söndagen var jag plakat, så galet trött hela dagen. Micke skruvade bil, barnen härjade.

Måndag, just ja, det var igår det, då var Micke in och besiktade Chryslern, några småtvåor men annars ok. Sen for vi till fam Sundin och drack en kopp kaffe..

Fasen, jag har lovat folk till höger och vänster att vi skulle ses nu efter jul. Minst 4 familjer.. Har vi träffat nån? Svar: Nej!
Och jag har ingen bra ursäkt heller.
Vi har vänt på dygnet, uppe sent, blir aptrött på morgonen, barnen understimulerade, trots snöplumsning och lek med alla de nya julklapparna, min kropp värker nått oerhört och jag har precis höjt dosen på medicinen, så jag hopöpas jag kommer börja märka av den nått snart..
Sen har Micke spenderat det mesta av sin vakna tid på verkstaden, för hushållskassan ligger på stort minus! Så då blir man själv med tre små monster. Jag älskar dem, det är inte det, men min ork räcker inte.. inte just nu.

Nåja, klagomålsakuten ska stänga för idag.
Må gott, ni energiska själar..

Kram

Mosig..

Är oerhört mosig idag. Igår var det ännu värre.
Blev ledig sön, mån, tis nu, eftersom mitt planerade jobb ej blev av, pga att pat. dog i lördags. Somnade så fint och stilla.. Sista andetaget så kom solen och lyste upp hela rummet.. Så vackert.

Blir så trött på människor, av olika anledningar. De flesta är så galet egoistiska.. De skulle behöva sitta vak några veckor och omprioritera sina liv lite.

Ska gå och prioritera mina barn och mitt hus lite nu, se om jag blir på bättre humör.



Tips på bra filmer : August Rush
                            My sisters keeper


See you later..♥

RSS 2.0