Granbarr, hyacinter och glögg..
..blandat med julskinkans och paketpapprets doft.. Då börjar det likna jul.
Sitter i soffan nu, hemkommen efter ett 12 timmars jobbpass, och har nyss tonat håret och pussat godnatt på barnen, som hade svårt att sova ikväll. De är väl förväntansfulla, de små trollen..
Ibland är livet bara så fruktansvärt orättvist. Tänk vad bra vi har det, man har inte rätt att klaga. Tänker lite på mitt palliativa (vård i livets slut) fall som jag nu spenderar merparten av min tid med.
Tänk att få domen "tre, max sex månader kvar".. Hur skulle du spendera dem?
Tänk dig sen, att allt du skulle vilja ha upplevt inte går, för att du blir akut blind?
Hur tar man sig igenom dem tankarna, till man kommer till acceptans inför det som sker?
Hur avslutar man..?
Man lär sig fruktansvärt mycket om männsikor genom att jobba med dem. Man ser dem, hör dem, känner dem och förstår dem så innerligt.. Man får agera ögon, händer, balans, förutseende, får assistera med allt som kan tänkas göras. Man får vara slagträ, bollplank, tröstefamn och ibland bara en tyst trygghet som sitter bredvid.
Man lär sig oxå ohyggligt mycket om sig själv. Man lär sig hantera förtvivlan, sorg, desperation, glädje, ilska, frustration och ångest.. Allt i en salig blandning.
Jag tror inte många kan förstå hur det är att vara med i en sån här "process", men jag önskar att de som kunde fick vara det. Inte för att jag önskar att fler folk skulle dö, utan för att man lär sig verkligen att uppskatta det man har, man lär sig se andra människor på djupet och möta dem, man läser av minsta tecken på personens tillstånd, hör andetag, ser färgförändringar, läser minspelet i ansiktet, ser smärttecknen, torkar tårarna och finns där..
Fast, vissa personer skulle nog inte klara av att se.. Se behovet och möta det utan krav. Se anhöriga i sorg och finnas för dem. Räcka till för alla och ändå stå stark, utan att för den delen ha stenhjärta..
"Slappna av och andas lugnt,
du är inte ensam.
Släpp din oro och dröm dig bort,
jag finns här vid din sida.
Håll min hand och släpp den ej,
jag finns här, just för dig.
Glöm smärtan, ångesten och rädslan
du kommer få det bra.
Det liv du levt, se på det med stolthet.
Var tacksam över det du har,
du lämnar mycket av dig kvar.
Du lämnar spår i var och en,
de kommer minnas.."
//20091223
Nu väntar paketen på sitt papper..
God jul, ni alla...<3
Sitter i soffan nu, hemkommen efter ett 12 timmars jobbpass, och har nyss tonat håret och pussat godnatt på barnen, som hade svårt att sova ikväll. De är väl förväntansfulla, de små trollen..
Ibland är livet bara så fruktansvärt orättvist. Tänk vad bra vi har det, man har inte rätt att klaga. Tänker lite på mitt palliativa (vård i livets slut) fall som jag nu spenderar merparten av min tid med.
Tänk att få domen "tre, max sex månader kvar".. Hur skulle du spendera dem?
Tänk dig sen, att allt du skulle vilja ha upplevt inte går, för att du blir akut blind?
Hur tar man sig igenom dem tankarna, till man kommer till acceptans inför det som sker?
Hur avslutar man..?
Man lär sig fruktansvärt mycket om männsikor genom att jobba med dem. Man ser dem, hör dem, känner dem och förstår dem så innerligt.. Man får agera ögon, händer, balans, förutseende, får assistera med allt som kan tänkas göras. Man får vara slagträ, bollplank, tröstefamn och ibland bara en tyst trygghet som sitter bredvid.
Man lär sig oxå ohyggligt mycket om sig själv. Man lär sig hantera förtvivlan, sorg, desperation, glädje, ilska, frustration och ångest.. Allt i en salig blandning.
Jag tror inte många kan förstå hur det är att vara med i en sån här "process", men jag önskar att de som kunde fick vara det. Inte för att jag önskar att fler folk skulle dö, utan för att man lär sig verkligen att uppskatta det man har, man lär sig se andra människor på djupet och möta dem, man läser av minsta tecken på personens tillstånd, hör andetag, ser färgförändringar, läser minspelet i ansiktet, ser smärttecknen, torkar tårarna och finns där..
Fast, vissa personer skulle nog inte klara av att se.. Se behovet och möta det utan krav. Se anhöriga i sorg och finnas för dem. Räcka till för alla och ändå stå stark, utan att för den delen ha stenhjärta..
"Slappna av och andas lugnt,
du är inte ensam.
Släpp din oro och dröm dig bort,
jag finns här vid din sida.
Håll min hand och släpp den ej,
jag finns här, just för dig.
Glöm smärtan, ångesten och rädslan
du kommer få det bra.
Det liv du levt, se på det med stolthet.
Var tacksam över det du har,
du lämnar mycket av dig kvar.
Du lämnar spår i var och en,
de kommer minnas.."
//20091223
Nu väntar paketen på sitt papper..
God jul, ni alla...<3
...luft!
Måste påminna mig själv om att andas ikväll.
Det är lite smått mycket nu.
Har jobbat hela dagen, sen hem, kastade i mig lite middag, pussade på pojkarna, råkade visst somna i soffan och vaknade i småpanik när de skulle läggas.
Nattade Ludde, Micke tog de andra, så åkte jag och hämtade julklappar jag fått köpta åt mig pga tidsbrist, sen var jag till brorsan och hämtade en gran, som de tagit åt mig pga samma tidsbrist. Vilka fantastiska människor det finns!!
Nu sk ajag sova, jobbar 7-19 i morgon, men sen är jag ledig en hel dag!!
Jobbar juldagen, annandagen och söndagen, men det tar vi då.
Nu har jag siktet inställt på kudden, sen duschen och skrapa bil i morgon..
Må så gott, alla.. <3
Det är lite smått mycket nu.
Har jobbat hela dagen, sen hem, kastade i mig lite middag, pussade på pojkarna, råkade visst somna i soffan och vaknade i småpanik när de skulle läggas.
Nattade Ludde, Micke tog de andra, så åkte jag och hämtade julklappar jag fått köpta åt mig pga tidsbrist, sen var jag till brorsan och hämtade en gran, som de tagit åt mig pga samma tidsbrist. Vilka fantastiska människor det finns!!
Nu sk ajag sova, jobbar 7-19 i morgon, men sen är jag ledig en hel dag!!
Jobbar juldagen, annandagen och söndagen, men det tar vi då.
Nu har jag siktet inställt på kudden, sen duschen och skrapa bil i morgon..
Må så gott, alla.. <3
Update.
Ja, nu kan man inte klaga på att det ej kommit någon snö.. Det blir en VIT jul i år! :-)
Lucia har kommit och gått, en lucia vi fick fira hemma i år, då pojkarna har febertoppar som kommer och går. Så tröttsamt, men det är väl nått vi har som går runt runt, liten Ludde har dubbelsidig öroninflammation och äter pc för tillfället.
Men, Wim och Mella ville ändå vara luciafina, så..
..de fick lussa lite för mig och Ludde, sjungandes "tre gubbar" och "jällenplang".. :-D Sötnötar!
På jobbet är det numer kaotiskt, med ett litet inslag av hysteriskt och magsårsvarningen hänger över de flesta.
Men, var sak har sin tid, och allt går att lösa.
Jag har fått gått in och jobbat lite palliativt igår (vård i livets slut i hemmet), och idag ringde samordnaren och frågade hur det hade gått, sade att jag blivit en storfavorit och frågade om jag kunde tänka mig att vara där under julhelgen oxå. Visst, jag hade ju planerat en veckas föräldraledighet, och sa att jag är ledig de dagar som planerat och kan ta på mig de andra dagarna. Så nu är jag ledig julafton, sen jobbar jag, är ledig mån och tis sen jobbar jag förmodligen igen.
Man har inget att klaga på och över, jag LOVAR att de finns dem som har det mycket sämre...
Har varit och tagit nya prover, men har ännu inte fått något svar, vill höja dosen på Levaxinet nu, så jag får börja funka som jag ska igen, men det verkar segt.. De kanske skulle behöva lite Levaxin de som jobbar på HC oxå, så de får lite energi och effektivitet tillbaka.
Nu ska det dammsugas efter helgens fyraårskalas, och sen ska jag iväg på jobb ikväll. Håll tummarna för att de har hunnit skotta vägarna innan dess. Annars kan det bli bra äventyrligt.. ;-)
(fuskade iår och köpte färdig tårta på Ica Maxi, men fick ändå göra en egen, för den räckte inte till..)
Kram alla!!
Jo, förresten, jag har nu en fyraåring som lärt sig skriva!! Och han är noga oxå, han håller sig på raderna, skriver inte bokstäver spegelvänt och är väldigt duktig. Mamma är så stolt!! <3
Lucia har kommit och gått, en lucia vi fick fira hemma i år, då pojkarna har febertoppar som kommer och går. Så tröttsamt, men det är väl nått vi har som går runt runt, liten Ludde har dubbelsidig öroninflammation och äter pc för tillfället.
Men, Wim och Mella ville ändå vara luciafina, så..
..de fick lussa lite för mig och Ludde, sjungandes "tre gubbar" och "jällenplang".. :-D Sötnötar!
På jobbet är det numer kaotiskt, med ett litet inslag av hysteriskt och magsårsvarningen hänger över de flesta.
Men, var sak har sin tid, och allt går att lösa.
Jag har fått gått in och jobbat lite palliativt igår (vård i livets slut i hemmet), och idag ringde samordnaren och frågade hur det hade gått, sade att jag blivit en storfavorit och frågade om jag kunde tänka mig att vara där under julhelgen oxå. Visst, jag hade ju planerat en veckas föräldraledighet, och sa att jag är ledig de dagar som planerat och kan ta på mig de andra dagarna. Så nu är jag ledig julafton, sen jobbar jag, är ledig mån och tis sen jobbar jag förmodligen igen.
Man har inget att klaga på och över, jag LOVAR att de finns dem som har det mycket sämre...
Har varit och tagit nya prover, men har ännu inte fått något svar, vill höja dosen på Levaxinet nu, så jag får börja funka som jag ska igen, men det verkar segt.. De kanske skulle behöva lite Levaxin de som jobbar på HC oxå, så de får lite energi och effektivitet tillbaka.
Nu ska det dammsugas efter helgens fyraårskalas, och sen ska jag iväg på jobb ikväll. Håll tummarna för att de har hunnit skotta vägarna innan dess. Annars kan det bli bra äventyrligt.. ;-)
(fuskade iår och köpte färdig tårta på Ica Maxi, men fick ändå göra en egen, för den räckte inte till..)Kram alla!!
Jo, förresten, jag har nu en fyraåring som lärt sig skriva!! Och han är noga oxå, han håller sig på raderna, skriver inte bokstäver spegelvänt och är väldigt duktig. Mamma är så stolt!! <3
