Tummen ur..

Ja, nu har jag äntligen fått något gjort. Har ringt HC och ska få komma ner på akuttid för min värk i knölen på handleden och mina knasiga eksem på fingret. Droppen belv när jag inte sovit på tre nätter pga mol och gnol i armen, och ilande smärtor konstant. Tror jag ska prata lite mer med dem också, men jag vet inte om jag törs.

Ringde Birka idag också, och fick konstaterat att det var billigare den helgen jag å Tildan tänker "barka iväg".. hehe..

Sen ska vi på banken idag, igen, och diskutera penisonsspar och fondsparande åt barnen, fixa livförsäkringar och se över allt. Saker börjar räta på sig, trots att Mickes jobb lagt varsel på 70 arbetare och 20 tjänstemän. Farmor ska vara med barnen så länge, det underlättar ju något, så att säga ..;-)

Har börjat skrapa byrån, och ska ge mig på att spackla den ikväll, i morgon blir det grundmålning och snart hoppas jag den är klar så vi får röja ur nya tvättstugan å sätta lite fart.
Kläder till klädbytardagen börjar samla sig på hög och jag har tvättat ena vagnen, ska tvätta bilstolar och tvillingvagnen snart oxå, så jag får undan det. Kan inte ha allt stående, vi får inte plats.

Saknar lillsissan oxå, massor. Hon är min ljusglimt i träskmörkret, fast hon tror nog inte det själv. Min lilla idol, som jag beundrar något enormt. Pojkarna längtas efter henne oxå, de frågar nästan varje dag när moster kommer hem.

Annars rullar vardagen på som vanligt, vi har återhämtat oss från magsjuka/förkylning, Ludde är fortfarande väldigt hostig och snorar, men så har han stora framtanden på g oxå, så det kan ju förklara en del. Storkillarna är på dagis idag, du ska tro att de längtat dit, efter en vecka hemma!!

Framtiden mörkar lite, hoten om nedläggning av högstadiet här i Harmånger haglar, och varslingar i tid och otid från nästan alla företag gör att man grubblar och grunnar.. Önskar politikerna kunde inse att stängs skolan här, så gräver de graven för Nordanstigs kommun. Många som bor i denna kommun har jobb i angränsande kommuner, och drar sig nog inte för att skicka barnen till samma kommun där de arbetar.


Funderar på utgång till helgen, men vet inte än hur det blir. Annars händer inte mycket just nu, vardagen tickar på som vanligt, och jag hoppas det ljusnar lite..


Kram!

Vuxenhet och grubblerier..

I går satt min älskade Fluffboll (aka Bärgarn) och spanade..



..och han såg rätt missnöjd ut. Vad kan fattas denna katt? tänkte jag. Han får ju vara i värmen (- 17 grader ute) men när jag tittade ut så såg jag anledningen...



..matplatsen är ju översnöad!!! :-D Stackars lilla katt..



Jaa, ibland träffar vardagen, allvaret och verkligheten mig i magen så hårt att jag blir lamslagen.
Jag är  snart 29 år, har tre underbara (!) barn, en man, villa, hund, två knasiga fluffbollar till katter, två bilar, ett fast jobb (till skillnad mot många i denna ostabila vardag vi lever nu), vänner jag ålskar och känner mig älskad av, underbara  släktingar, stabil ekonomi, frisk familj och.. ja, jag skulle nog kunna hitta på ett par saker till..

Dock har jag ångest. Lite för snabbt kan jag tycka att dagarna passerar mig nu, och jag får inget nyttigt gjort. Sen när har jag oroat mig för att jag inte gjort något nyttigt?? (Nyttigt = städat, plockat, tagit reda på, ordnat, planerat, planterat, grejat, donat osv.)
Jag har börjat få myror i kroppen av att ej vara verksam, det är som om något i mig vill ut, en massa ideér som jag inte riktigt kan greppa om i mitt huvud.. jag känner att de finns där, men, de kommer liksom inte bara upp till ytan så jag kan ta tag i dem.
Nu låter det som att jag mest sitter hela dagarna å gör som katten, glor på sparvar och snö - tro mig, jag hade med glädje gjort det, men så är det inte när man har tre små som ska hinnas med.

Jag gillar verkligen mina sysslor på sidan av familjen - klädbytardagarna, jobbet på second handaffären, och jag önskar jag kunde finna en hobby som jag riktigt brinner för, som jag har ork, kraft, lust, motivation till att genomföra.. får lite prestationsångest ibland när jag ser andras verk och dåd.

Bryter gnället här med en bild på en mycket söt och glad son.. Han är min solstråle..



..och gör varje dag värd att vakna till. Det finns två till som gör dagarna lite lättare också..





Skratt!! Vad säger man?? Mina rumpnissar har gått loss på tejprullen..

Nu ska jag sätta mig och leta lite snygga inredningsdetaljer till det ofärdiga huset.. Ja, det ska ta form nu, är det tänkt. Ska leta lite tyger, tapeter, plexiglas, frostdetaljer och nått härligt tebord.. sen bänkskiva till tvättstugan, förvaring, sorteringsbackar för  pant ,plast, laga/lappa-kläder, papper, glas osv..
Jag längtar!!


Tänkte på en sak idag.. Varför ska livet vara orättvist mot dem som inte gjort något fel, inte gjort en fluga förnär??
Det ska jag sova på och se vad jag kommer fram till..

Godnatt..
Kram


RSS 2.0