Ni kikar fortfarande in här, ser jag..;)
Ja, vem vet...?
Kanske står det något av värde här en dag..
Kram
Kanske står det något av värde här en dag..
Kram
Hej på er!
Mitt i natten, i vanlig ordning, sitter jag och författar årets sista blogginlägg.
Jag är rätt säker på att jag ska avsluta denna blogg, då jag aldrig får kommentarer eller respons av er läsare. Jag vet ju att den läses, men inte så att nån vill ge sig till känna.
Året 2011 har varit ett långt år, med många tragiska händelser, och samtidigt ett av de bästa åren någonsin, pga just sina händelser..
Man kan välja hur man vill se på saker, om man vill se dem i svart eller vitt, och jag väljer att se på det mesta med halvslutna ögon i förstoringsglas.
Vissa saker passerar mig förbi, vissa dröjer sig kvar, men allt påverkar den jag är idag.
Jag känner en enorm tacksamhet för de vänner jag har, som verkligen finns där och som ger/tar. Jag skattar mig lycklig över dem, det är få förunnat att ha så fina omkring sig.
Samtidigt har jag blivit varse om vilka som finns där bara på ytan, vilka som suger energi av mig och som inte ger mig något utbyte alls.
De har tyvärr sorterats bort, för att ge mer plats och energi till dem som förtjänar det.
Många händelser detta år har fått mig att le, saker jag aldrig kommer glömma har hänt, många saker har också fått mig att gråta, detta var nog året jag grät flest tårar.
Framtiden är min, att göra vad jag vill med. Gårdagen har varit, och jag går stärkt ut i livet, med nya mål, nya drömmar, nya insikter, fina vänner och ett bräckligt, med en ständigt växande jag-är-värd-att-finnas-känsla.
Må lyckan skina mot er alla, lev väl och ta hand om varandra!!
Kram Ida.
Jag är rätt säker på att jag ska avsluta denna blogg, då jag aldrig får kommentarer eller respons av er läsare. Jag vet ju att den läses, men inte så att nån vill ge sig till känna.
Året 2011 har varit ett långt år, med många tragiska händelser, och samtidigt ett av de bästa åren någonsin, pga just sina händelser..
Man kan välja hur man vill se på saker, om man vill se dem i svart eller vitt, och jag väljer att se på det mesta med halvslutna ögon i förstoringsglas.
Vissa saker passerar mig förbi, vissa dröjer sig kvar, men allt påverkar den jag är idag.
Jag känner en enorm tacksamhet för de vänner jag har, som verkligen finns där och som ger/tar. Jag skattar mig lycklig över dem, det är få förunnat att ha så fina omkring sig.
Samtidigt har jag blivit varse om vilka som finns där bara på ytan, vilka som suger energi av mig och som inte ger mig något utbyte alls.
De har tyvärr sorterats bort, för att ge mer plats och energi till dem som förtjänar det.
Många händelser detta år har fått mig att le, saker jag aldrig kommer glömma har hänt, många saker har också fått mig att gråta, detta var nog året jag grät flest tårar.
Framtiden är min, att göra vad jag vill med. Gårdagen har varit, och jag går stärkt ut i livet, med nya mål, nya drömmar, nya insikter, fina vänner och ett bräckligt, med en ständigt växande jag-är-värd-att-finnas-känsla.
Må lyckan skina mot er alla, lev väl och ta hand om varandra!!
Kram Ida.
Vad händer...? Ja, det kan man fråga sig....
Vad händer...? Ja, det kan man fråga sig. Jag har hälsat på herr Dr. några gånger sen sist, fått ännu en ny medicin, som ska hjälpa mig sova lite, och det har varit första advent. Det är väl vad som hänt i det stora hela. I det lilla, så upptäcker jag dagligen saker om mig själv och har omprioriterat rätt mycket i mitt liv. Det är några nyheter på gång oxå, men de avslöjar jag inte än...;) Tack till er som tappert kikar in, lämna en kråka så jag kan ge er en kram nästa gång jag träffar er.
Ett litet steg för mänskligheten...
..ett stort steg för mig! :)
Idag har jag utmanat mig själv (enl. råd från min psykolog) med att åka själv till stan, lämna vinterdäck och så var jag in en sväng på Dollarstore. Det hela gick nästan perfekt, förutom mitt lilla Sobrilintag.
Jag lyckades hitta födelsedagspresent, tre mössor med dödskallar på till killarna, lite hygienartiklar och två sjalar till mig själv och ett par nit-tights. Sen "råkade" det följa med tre tomtar hem också, jag som är emot tidig julskyltning, men dessa kunde jag inte motstå.
Då jag var klar på Dollar, tankat bilen, så smsade jag min moster och åkte dit på överraskningsfrämmande (hon fyllde år), så hon fick en liten present och jag fick kramar, träffa saknade människor och ännu en utmaning i att befinna mig i en trerummare med 15 personer. Det gick bra medans vi åt ( ja, jag blev bjuden på middag, tacos, och kaffe och tårta) men sen blev jag tvungen att åka, jag kände hur det började snöras åt i halsen igen, trots att jag var bland trygga personer.
Jag är stolt över min prestation, och försöker att inte tänka på att jag fick avbryta lite tidigare än jag tänkt.
Myrsteg åt rätt håll.
Nästa besök hos ps.dr ska jag inleda KBT-behandling för lite olika saker som behöver tas omhand i mitt liv.
Det börjar bli lite utlämnande inlägg i denna blogg, men jag känner som så - det är rätt få läsare, och de som läser gör det nog av intresse och välvilja, och jag kan stå för vad jag går igenom, det är V A N L I G A R E än man tror med utmattningsdepression med ångest och panikångestattacker.
Ett råd till er alla, från en som är mitt uppi det:
* Sov mer än 2 timmar/natt. Gärna 6-8 timmar. Du anar inte hur sömnbrist under lång tid påverkar kroppen negativt.
* Våga prata.
* Stressa ner och lyssna på din kropp.
* Var uppmärksam på din omgivning, dina närmaste. Tycker du att någon börjar uppträda ofokuserat, stressar för mycket, eller verkar rastlös och orolig - var inte rädd för att fråga denna person hur den mår.
Kanske är det du som hjälper denna människa till att må lite bättre.
Idag har jag utmanat mig själv (enl. råd från min psykolog) med att åka själv till stan, lämna vinterdäck och så var jag in en sväng på Dollarstore. Det hela gick nästan perfekt, förutom mitt lilla Sobrilintag.
Jag lyckades hitta födelsedagspresent, tre mössor med dödskallar på till killarna, lite hygienartiklar och två sjalar till mig själv och ett par nit-tights. Sen "råkade" det följa med tre tomtar hem också, jag som är emot tidig julskyltning, men dessa kunde jag inte motstå.
Då jag var klar på Dollar, tankat bilen, så smsade jag min moster och åkte dit på överraskningsfrämmande (hon fyllde år), så hon fick en liten present och jag fick kramar, träffa saknade människor och ännu en utmaning i att befinna mig i en trerummare med 15 personer. Det gick bra medans vi åt ( ja, jag blev bjuden på middag, tacos, och kaffe och tårta) men sen blev jag tvungen att åka, jag kände hur det började snöras åt i halsen igen, trots att jag var bland trygga personer.
Jag är stolt över min prestation, och försöker att inte tänka på att jag fick avbryta lite tidigare än jag tänkt.
Myrsteg åt rätt håll.
Nästa besök hos ps.dr ska jag inleda KBT-behandling för lite olika saker som behöver tas omhand i mitt liv.
Det börjar bli lite utlämnande inlägg i denna blogg, men jag känner som så - det är rätt få läsare, och de som läser gör det nog av intresse och välvilja, och jag kan stå för vad jag går igenom, det är V A N L I G A R E än man tror med utmattningsdepression med ångest och panikångestattacker.
Ett råd till er alla, från en som är mitt uppi det:
* Sov mer än 2 timmar/natt. Gärna 6-8 timmar. Du anar inte hur sömnbrist under lång tid påverkar kroppen negativt.
* Våga prata.
* Stressa ner och lyssna på din kropp.
* Var uppmärksam på din omgivning, dina närmaste. Tycker du att någon börjar uppträda ofokuserat, stressar för mycket, eller verkar rastlös och orolig - var inte rädd för att fråga denna person hur den mår.
Kanske är det du som hjälper denna människa till att må lite bättre.
Uga uga sommarstuga
Datahaveri, griniga ungar, skruttig Ludde, konflikter med Ludde, trött mamma, ensam mamma, stökigt och skräpigt hus, regn och rusk, en mage helt ur balans...
Listan kan göras lång idag.
Finns dock diamanter i all lervälling, som lyser upp mitt liv. :)
Listan kan göras lång idag.
Finns dock diamanter i all lervälling, som lyser upp mitt liv. :)
Va faan vare som hände..?
Har gått på promenad idag, sen hem och rensat ur hängrännorna på baksidan, sköljt ur dem med vattenslang och rensat rören som rinner under marken ut i diket...
Hmm, vart kom den energin ifrån?
Och snälla, säg att det inte bara är tillfälligt. Jag orkar inte må dåligt mera nu.
Hmm, vart kom den energin ifrån?
Och snälla, säg att det inte bara är tillfälligt. Jag orkar inte må dåligt mera nu.
Plötsligt händer det..
Ja, så är det. :)
Dagens "Plötsligt så händer det"- händelse var en utbetalning på hela föregående månads sjukpenning, som jag egentligen inte skulle få förrän slutet på oktober, då arbetsgivaren inte skickat in uppgifter eller informerat mig om att jag kunde sköta det hela via internet.
Så, idag blev en bra dag, trots allt.
Jag är så sanslöst trött nu för tiden, om det är medicinerna eller inte, vet jag ej. Det svider bakom ögonlocken, huvudet värker och jag går konstant omkring och gäspar.
Det får vara så, just nu.
Fick en härlig kram idag, som värmde enormt. TACK SÅ MYCKET!! ♥
Små, små saker kan betyda så mycket ibland.
Dagens "Plötsligt så händer det"- händelse var en utbetalning på hela föregående månads sjukpenning, som jag egentligen inte skulle få förrän slutet på oktober, då arbetsgivaren inte skickat in uppgifter eller informerat mig om att jag kunde sköta det hela via internet.
Så, idag blev en bra dag, trots allt.
Jag är så sanslöst trött nu för tiden, om det är medicinerna eller inte, vet jag ej. Det svider bakom ögonlocken, huvudet värker och jag går konstant omkring och gäspar.
Det får vara så, just nu.
Fick en härlig kram idag, som värmde enormt. TACK SÅ MYCKET!! ♥
Små, små saker kan betyda så mycket ibland.
Testing testing..
Jag har utsatt mig för testning nu.
Är gräsänka sen onsdagmorgon, till i morgon em, vilket innebär att jag är helt själv, utan support och stöd. ( Mor och far är i Grekland).
Och jag lever, än så länge.
Tog dock Sobril i natt nått tag, då hjärnspökena höll på att ta livet av mig, men det har gått över förväntan.
Ikväll har jag agerat cross. Ludde klär på sig crosskläder (täckjacka med luva, som liknar en hjälm), klättrar upp på min rygg och kickstartar igång mig, för att sedan sitta och "bööörna" som bara sjutton... :D
Det hela tog dock slut då han fick för sig att tanka crossen, med ett stort glas kallvatten!!
Är gräsänka sen onsdagmorgon, till i morgon em, vilket innebär att jag är helt själv, utan support och stöd. ( Mor och far är i Grekland).
Och jag lever, än så länge.
Tog dock Sobril i natt nått tag, då hjärnspökena höll på att ta livet av mig, men det har gått över förväntan.
Ikväll har jag agerat cross. Ludde klär på sig crosskläder (täckjacka med luva, som liknar en hjälm), klättrar upp på min rygg och kickstartar igång mig, för att sedan sitta och "bööörna" som bara sjutton... :D
Det hela tog dock slut då han fick för sig att tanka crossen, med ett stort glas kallvatten!!
Snorsexig.
Var på återbesök hos läkaren idag.
6 veckor till med vila ordinerades, medicinen höjdes och även en remiss gick iväg.
Diagnosen har nu ändrats lite, från panikångest till utmattningsdepression med ångestsymtom.
Han ville även skriva ut någon form av sömnhjälpmedel, men jag tackade nej. Jag vill inte gå omkring på dagarna och vara groggy i hjärnan, då jag har tre barn som skall tas omhand om.
Då får jag hellre försöka förlita mig på att medicinerna gör att jag törs somna utan att vara rädd att inte vakna mer.
Detta blev ett utlämnande inlägg. Men, detta är tyvärr min vardag idag.
6 veckor till med vila ordinerades, medicinen höjdes och även en remiss gick iväg.
Diagnosen har nu ändrats lite, från panikångest till utmattningsdepression med ångestsymtom.
Han ville även skriva ut någon form av sömnhjälpmedel, men jag tackade nej. Jag vill inte gå omkring på dagarna och vara groggy i hjärnan, då jag har tre barn som skall tas omhand om.
Då får jag hellre försöka förlita mig på att medicinerna gör att jag törs somna utan att vara rädd att inte vakna mer.
Detta blev ett utlämnande inlägg. Men, detta är tyvärr min vardag idag.
Reflections...
Nytagen bild på mig.
Man ser inte att jag är sjuk.
Jag önskar insidan kunde bli lika som utsidan...
Vad andra tror och vad jag vet.
Har ägnat kvällen åt eftertanke.
De som känner mig, vet att jag är en glad person, med mycket humor (säregen i mitt slag, jag vet), mycket värme, kärlek, nära till skratt och tårar, empatisk och sympatisk, ställer upp mer för andra än jag borde, "dumsnäll" och ja, helt klart en människa som trivs, är nöjd och stolt över det hon åstadkommit.
Den människan sover.
Istället finns människan som misstror, känner sig ensam, vantrivs, är rädd och ensam, skäms, egoistisk, kall och tårfylld.
Tro mig, ingen mer än jag, vill att den första Ida ska vakna, och ersätta denna cyniska, ironiska, bittra Ida som finns idag.
Vägen dit har jag/vi ännu inte funnit, men jag vet, att genom att hålla dig/er borta, av rädsla för ev utbrott och mördande blickar, göder bitterfittan, som gottar sig, medans den andra Idan försvinner längre och längre bort.
Jag behöver kärlek.
De som känner mig, vet att jag är en glad person, med mycket humor (säregen i mitt slag, jag vet), mycket värme, kärlek, nära till skratt och tårar, empatisk och sympatisk, ställer upp mer för andra än jag borde, "dumsnäll" och ja, helt klart en människa som trivs, är nöjd och stolt över det hon åstadkommit.
Den människan sover.
Istället finns människan som misstror, känner sig ensam, vantrivs, är rädd och ensam, skäms, egoistisk, kall och tårfylld.
Tro mig, ingen mer än jag, vill att den första Ida ska vakna, och ersätta denna cyniska, ironiska, bittra Ida som finns idag.
Vägen dit har jag/vi ännu inte funnit, men jag vet, att genom att hålla dig/er borta, av rädsla för ev utbrott och mördande blickar, göder bitterfittan, som gottar sig, medans den andra Idan försvinner längre och längre bort.
Jag behöver kärlek.
Djävulens påfund
Det jag går igenom nu, är nog djävulens påfund.
Men - det som inte dödar, det härdar. / Okänd profet.
Men - det som inte dödar, det härdar. / Okänd profet.
Sommarens sista..?
Sommarens sista..?
Ork
Hemma efter sjukhusvistelse med övernattning.
Det här är inte skoj längre.
Det här är inte skoj längre.
Uslaste lilla jag..
Lovade barnen guld och gröna skogar idag.
Vi åkte till vårt badparadis, med välfylld kylväska och leksaker, lyckades även "lura" med oss sällskap dit.
Väl framme, så börjar mamman må tjyvens.
Efter ca en halvtimme, var det bara att ge upp, packa ihop alla saker och åka till farfar där M höll till.
Han tog barnen och jag vinglade mig iväg på E4 till HC, där jag fick komma in direkt.
Akutrummet.
Svårt att andas, ont i bröstet, yr, yr, yr och svimfärdig. Feber oxå.
Alla prover u.a. Förutom temp och sänka.
Så just nu, är jag hemma, med order om att komma ner igen, om jag blir sämre, och barnen får vara med M hos farfar och lyssna på en massa bilskrål.
Har då fruktansvärt dåligt samvete emot dem, men samtidigt, så orkar jag inte med dem heller just nu. Ska lägga mig och vila nu..
Vi åkte till vårt badparadis, med välfylld kylväska och leksaker, lyckades även "lura" med oss sällskap dit.
Väl framme, så börjar mamman må tjyvens.
Efter ca en halvtimme, var det bara att ge upp, packa ihop alla saker och åka till farfar där M höll till.
Han tog barnen och jag vinglade mig iväg på E4 till HC, där jag fick komma in direkt.
Akutrummet.
Svårt att andas, ont i bröstet, yr, yr, yr och svimfärdig. Feber oxå.
Alla prover u.a. Förutom temp och sänka.
Så just nu, är jag hemma, med order om att komma ner igen, om jag blir sämre, och barnen får vara med M hos farfar och lyssna på en massa bilskrål.
Har då fruktansvärt dåligt samvete emot dem, men samtidigt, så orkar jag inte med dem heller just nu. Ska lägga mig och vila nu..
