Sunrise..
Sitter och ser soluppgången just nu.. Magiskt vacker.
Men varför sover jag inte...?
Jo, för att när jag kom hem, eller det började innan jag kom hem (skjutsade hem folk inatt som varit på återvändarfest) så böjrade jag känna mig "konstig", dvs matt i benen, yr, "pulsig", illamående och småstickningar i bröstet.. Känner mig lite "utanför min egen kropp", eller hur man ska beskriva det hela..
Om det är pga för stort kaffeintag under kvällen, sömnbehov (fast jag känner mig inte ett dugg trött) eller om det är hjärtat som spökar, har jag inte en aning om..
Vet bara att det är fruktansvärt obehagligt, och jag överväger att ringa 1177 snart, om det inte ger med sig.. (har tagit lite extra medicin, för att se om det släpper).
Sitter och skakar av adrenalinpåslag just nu, så sova är inte att tänka på, därav ett nattligt/morgonligt? blogginlägg utan substans, men det får mig att tänka på något annat just för tillfället iaf, istället för att sitta och räkna pulsslag..
Hoppas ni ALDRIG behöver ha problem med hjärtat.
Är så rädd för att somna varje kväll, av rädslan att inte vakna upp mer och se mina älskade små barn.
Jag misstänker att det är därför jag är nattuggla, av rädsla..
( lånad från Google)
If I die before I wake,
I pray the Lord my soul to take.
If you miss me when I´m gone
just think that I´ve gone home.
I´m free and in no more pain,
and you will see me again.
Whenever you close your eyes and feel the sun in your face -
that´s just me, kissing your eyelids and giving you a warm embrace.
I´ll keep you in my mind and heart,
just know I loved you from the start.
Live your life as you were to die tomorrow
play, laugh, love, feel no sorrow.
Whenever troubles may come down your way,
hold your head high and sweap them away.
You can do everyting that you set your mind upon
I´ll stand behind and catch you if you fall down.
Try again, with the same spirit in mind,
I´m always one step behind.
I love you, more than yesterday and less than tomorrow
Remember the time we have here is borrowed.
/Ida 2011-07-17
Men varför sover jag inte...?
Jo, för att när jag kom hem, eller det började innan jag kom hem (skjutsade hem folk inatt som varit på återvändarfest) så böjrade jag känna mig "konstig", dvs matt i benen, yr, "pulsig", illamående och småstickningar i bröstet.. Känner mig lite "utanför min egen kropp", eller hur man ska beskriva det hela..
Om det är pga för stort kaffeintag under kvällen, sömnbehov (fast jag känner mig inte ett dugg trött) eller om det är hjärtat som spökar, har jag inte en aning om..
Vet bara att det är fruktansvärt obehagligt, och jag överväger att ringa 1177 snart, om det inte ger med sig.. (har tagit lite extra medicin, för att se om det släpper).
Sitter och skakar av adrenalinpåslag just nu, så sova är inte att tänka på, därav ett nattligt/morgonligt? blogginlägg utan substans, men det får mig att tänka på något annat just för tillfället iaf, istället för att sitta och räkna pulsslag..
Hoppas ni ALDRIG behöver ha problem med hjärtat.
Är så rädd för att somna varje kväll, av rädslan att inte vakna upp mer och se mina älskade små barn.
Jag misstänker att det är därför jag är nattuggla, av rädsla..
( lånad från Google)
If I die before I wake,
I pray the Lord my soul to take.
If you miss me when I´m gone
just think that I´ve gone home.
I´m free and in no more pain,
and you will see me again.
Whenever you close your eyes and feel the sun in your face -
that´s just me, kissing your eyelids and giving you a warm embrace.
I´ll keep you in my mind and heart,
just know I loved you from the start.
Live your life as you were to die tomorrow
play, laugh, love, feel no sorrow.
Whenever troubles may come down your way,
hold your head high and sweap them away.
You can do everyting that you set your mind upon
I´ll stand behind and catch you if you fall down.
Try again, with the same spirit in mind,
I´m always one step behind.
I love you, more than yesterday and less than tomorrow
Remember the time we have here is borrowed.
/Ida 2011-07-17
Kommentarer
Postat av: Linda
<3<3<3 Åhh Ida,jag vet precis hur det är!!!! Å lider med dig, men kan oxå säga att det ger med sig...även fast det inte känns som så :/
Och jag vet att jag oxå får "känning" av mycket kaffe,lite sömn,stress...inte jämt men när det väl blir så kan jag se i backspegeln att det var så!!
Skickar många,många kramar till dig!!!!
Trackback
