Inlagd.

Började dagen med att skjutsa de stora barnen på dagis, sen åkte jag och en trött liten hem.
Han vägrade dricka även i dag, och äta var inte att tänka på.

Bara slokade med huvudet, ville sitta i knät och luta huvudet mot mitt bröst.
Ringde och ordnade tid åt honom på hälsocentralen, dit pappan fick åka med honom, för själv var jag tvungen att åka på företagshälsovården och "skrivas in" (nytt avtal genom jobbet).

Läkaren där hittade inga nämnbara fel på honom, prover visade inget, men tyckte ändå att han var såpass skruttig, så han ordnade tid åt oss på barnmott. på sjukhuset.

Väl inne där blev hela barnet undersökt, fick lavemang för en ev förstoppning, klämdes och kändes på och alla "hål" undersöktes.. Ett öra visade ILSKET rött.
Blev bjuden på en isglass av en snäll doktor, som han åt, hör och häpna! (det första på två dagar)

Sen slocknade han. Blev alldeles "lealös", trött, apatisk, orkade knappt hålla huvudet upprätt och höll man i hans hand, så ramlade den ner då man släppte, ingen styrsel alls i kroppen.
Då beslutade de att lägga in honom direkt, och satte ett akut dropp på honom, utan bedövning.
Jag kan lova, att DÅ vaknade han till...!

Sen kräktes han ner stackars pappan som är där med honom nu, så snälla mormor kom med rena kläder åt honom och köpte middag till honom oxå.

Pappan skickade ett sms för någon timme sedan och sa att de nu börjat ge penicillin för öroninflammation.
Och för en stund sen, kom ett litet mms.


Ett sjungande litet troll, med droppställning. Men han är vaken, och han orkar sitta själv, och han har lekt "kasta boll" med pappan.. :-)

Mitt hjärta värker av saknad. Att inte få pussa go´kinderna och snusa honom i håret..
Men det verkar som om droppet gör verkan, och jag hoppas, hoppas, att det ska vända nu!


Kram!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0